Bild: Bågdansen framför målningen Dansen av Nils Nilsson 1935. Foto: Lars Persson
Den 21 februari släpptes boken: En båge genom tiden – ritualer kring en göteborgshistoria. Om Flickläroverket i Artisten. Boken ges ut av Korpens förlag, Göteborg och kan beställas på nätet (Adlibris, Bokus, mfl):
OM PROJEKTET:
Varför finns det inga ritualer när en byggnad ska rivas? Vad betyder kvinnors minne i en stad som Göteborg? Dessa och liknande frågor aktualiserades när Flickläroverket revs i början av 2023 med syftet att bereda plats för Konstnärliga fakultetens nya byggnad vid Götaplatsen.
1929 bildades Göteborgs första Högre allmänna läroverk för Flickor – Flickläroverket som med sin byggnad från 1935 fick en prestigefylld plats i staden i det kulturella centrumet, Götaplatsen. Från 1992 blev byggnaden del av Artisten, Högskolan för scen och musik, HSM. Byggnaden har burit kvinnors utbildning, konst och kultur över många generationer, en rumslig minneskedja som nu är bruten.
Flickläroverket ca 1940. Foto: Göteborgs konstförlag AB, vykortsunderlag. Bildkälla: Göteborgs Stadsmuseum
Boken är resultatet av de offentliga minnesdagar 7-8 december 2022 där gestaltande ritualer, dans, utställningar och samtal gav liv åt en utbildningskultur och konst som berört staden och samhället i många generationer. Ett 20-tal konstnärer och forskare bidrar med nya perspektiv på byggnadens poetiska, sociala och mångsensoriska dimensioner. Bland annat beskrivs återskapandet av Bågdansen och räddningen av muralmålningen Dansen av Nils Nilsson från 1935. Se författare och innehållsförteckning längre ner.
Bokens syfte är både att berätta om Flickläroverkets betydelse för kvinnors utbildning, konst och kultur. Men framförallt är förhoppningen att boken ska leda till livliga diskussioner om vems minnen som får plats i staden och varför vi river välfungerande byggnader i en tid av klimatkris och ökande segregation.
Tillsammans med ett rikt foto- och bildmaterial, filmdokumentationer och ett ljudarkiv utgör antologin ett tidsdokument där konst fungerar som minnesbärare över tid och rum.
PROCESSION: koreograf och dansare Ami Skånberg ledde besökarna i den inledande processionen från Götaplatsen till Flickläroverket i Artisten, 7 december 2022.
BÅGDANSEN återskapad
Dansare: Monica Havström, Julya Hedblom, Emma Johansen, Eva Johansson, Ulf Johansson, Angelica Karlsson, Frida Karlsson, Ida Kjällquist, Mats Nilsson, Gertrud Olsson, Ami Skånberg, Katja Singer. Mer information i filmens eftertexter.
LJUDARKIVET. LJUD, RUM OCH MINNESPROCESSER
Klicka på rubriken så tar Louisa Palmi, kompositör och ljudkonstnär dig med på en minnesvandring genom vardagliga och sociala ljud i rörelsesalar, korridorer och trappor, inspelat några veckor innan byggnaden tömdes i slutet av 2022.
Foto: Emanuel Cederqvist
MINNESRUM – EN DANSKONSERT
Klicka på rubriken så kommer du till det koreografiska och musikaliska minnesrum som skapades av Anna Wennerbeck, dansare och Anders Hagberg, musiker under minnesdagarna, i passagen mellan den gamla och den nya byggnaden.
TIDSRESA: Danslärarstudenterna Julya Hedblom, Emma Johansen, Angelica Karlsson, Frida Karlsson skapade en dansad musikalisk resa genom tid och rum. Foto: Karin Rickardsson
AVRITUALISERING AV GÅRDEN: leddes av Gun Lund. Dansare: Gun Lund, Torun Odlöw, Åsa Thegerström, Ami Skånberg, Joachim Berntsson, Gertrud Olsson, Ida Kjällquist. Foto: Lars Persson
Fler filmer och bildmaterial kommer snart……..
BOKENS INNEHÅLLSFÖRTECKNING
1. FLICKLÄROVERKET. EN BAKGRUND
Monica Sand presenterar bokens syfte att erkänna och uppmärksamma Flickläroverket i Artisten, dess rumsligt poetiska dimensioner och betydelse för generationer av kvinnor och för Göteborg.
2. FLICKLÄROVERKET – EN PASSAGE
Ola Sigurdson resonerar om förhållandet mellan minne, rit och rum utifrån frågan om frånvaron av passageriter för byggnader som går ur tiden, relaterat till rivningen av Flickläroverket.
3. KONSTNÄRLIGA RITUALER OCH MINNESPROCESSER
Monica Sand diskuterar konst som minnesbärare och hur konstnärliga ritualer kan engagera allmänheten i ett kreativt minnesarbete vid rumsliga förluster.
4. BÅGDANSEN. ATT TA FRAM NÅGOT UR GÖMMORNA
Gun Lund berättar om arbetet med att återskapa Bågdansen, som hon var med och dansade och lärde ut som elev på Flickläroverket och som framfördes varje år i högtidssalen mellan 1935-1972.
5. BÅGDANSEN. ATT DANSA ARKIVET
Mats Nilsson ger en inblick i de olika kroppsliga och rumsliga minnesprocesser som aktiveras vid återskapandet av en dans och fördelarna med att både forska om dans och att själv dansa.
6. RÖRELSESALARNA. EN RUMSLIG BETRAKTELSE
Ulla Eckersjö öppnar rörelsesalarna vars rymd, ljud och ljus, organiskt under olika årstider, lyfte fram och gav inspiration till dans, rytmik och improvisationer, mellan kosmos och fötterna på jorden.
7. LJUDARKIVET. LJUD, RUM OCH MINNESPROCESSER I ARTISTEN
Louisa Palmi tar med läsaren på en minnesvandring av vardagliga och sociala ljud genom byggnadens rörelsesalar, korridorer och trappor medan hon beskriver det ljudarkiv som hon spelade in innan rivning
8. UTAN TITEL (PASSAGE)
Emanuel Cederqvist visar fotografier av rum och detaljer i den tömda byggnaden.
9. FLICKLÄROVERKET OCH DANSEN
Ami Skånberg bjuder upp till en vandring genom Göteborgs danshistoria och flickors utbildning. Hon lyfter fram dansens roll i att skapa ett jämlikt samhälle.
10. TIDSRESA. DANS GENOM TID OCH RUM
Julya Hedblom, Emma Johansens, Angelica Karlsson, Frida Karlsson leder en eget koreograferad dans genom tid och rum.
11. RÖRELSE I TIDEN
Melina Bigale undersöker i text och bild hur långsamma och snabba rörelser har skrivit in sig i golvet i det tidigare Flickläroverket.
12. MINNESRUM
Anna Wennerbeck och Anders Hagberg skriver om koreografiska och musikaliska rum och passager utifrån danskonserten under minnesdagarna.
13. GUN FUNDERAR ÖVER SIN TID PÅ FLICKLÄROVERKET
Gun Lund beskriver sin tid som student på Flickläroverket och visar fotografier ur sitt privata fotoalbum.
14. STORLEKEN HAR BETYDELSE. SCENOGRAFERING AV NILS NILSSONS FRESK DANSEN
Astrid von Rosen vill lära oss att älska målningen Dansen och ställer därför sin kunskap som dansare och konstvetare till förfogande i en performativ rumslig analys av målningen och dess dansande flickor.
15. MÅLNINGEN DANSEN. MEDIEDEBATT OCH NEDTAGNING
Monica Sand redogör för den mediedebatt som bidrog till att muralmålningen Dansen räddades och intervjuar Ann-Marie Mild om nedtagningen av målningen med en teknik från Pompeji, Italien.
16. ARTISTENS GÅRD. EN DIALOG mellan Gunilla Bandolin och Bengt Isling som tillsammans drar sig till minnes hur arbetsprocessen med gården formades i samklang mellan den historiska byggnaden och den nya 1992.
17. ETT SAMTAL OM DET SOM EN GÅNG VAR MÖJLIGT
Barbara Ekström samtalar med Hampus Pettersson om konstens historiska roll i offentliga rum och hur minnet skapas och omformas i rörelse genom staden.
18. TIDEN, PLATSEN, BYGGNADEN
Gertrud Olsson utgår från Jubileumsutställningen vid Götaplatsen 1923 och Flickläroverkets symboliska placering mitt i stadens kulturella centrum.
19. VEMS HISTORIA? KULTURMILJÖ, INTE BARA MONUMENT
Claes Caldenby argumenterar för att frågan om vems historia kulturvården bevarar, som ställdes på 1970-talet, är viktig att hålla vid liv idag.
20. UNIKA OCH HÖGKVALITATIVA BYGGNADER I GÖTEBORG UNDER RIVNINGSHOT – KULTURARV VI ALDRIG KOMMER ATT KUNNA ÅTERSKAPA
Ewamarie Herklint ger uttryck för den sorg som rivningar i Göteborg orsakar och beskriver de stora värden som fortsätter att gå förlorade.
Playing the space 